Artiklar om AI i juridik, EU AI Act, nordisk rätt och legaltech-marknaden.
Hallucinationer är största risken med juridisk AI. Tre lager skydd: varje juridisk påståelse bunden till verifierad primärkälla, instruerad osäkerhet ("säg hellre 'jag vet inte'"), och extended thinking för flerstegsresonemang. Plus en ärlig genomgång av vad lagren INTE skyddar mot.
ZDR förklarat på två lager: Anthropic enterprise-avtalet + LexCodex egen retention-policy. Skillnaden mellan "vi tränar inte på data" och "Zero Data Retention". Vad ZDR INTE skyddar mot. Konkreta frågor du som jurist kan ställa till valfri AI-leverantör.
"Språk-toggling" räcker inte — citationssystemen, domstolshierarkierna och primärkällorna skiljer sig. Hur LexCodex per-jurisdiktion-arkitektur hanterar svensk + norsk rätt + EU/EØS-ramverk. Roadmap för Danmark, Finland, Island.
EU AI Act träder i kraft fullt ut 2 augusti 2026. För advokatbyråer och in-house-team väcker det två konkreta frågor: är ditt AI-verktyg ett "AI-system" enligt förordningen, och hur klassificerar du dina klienters AI-system? Vi använde vårt eget AI Act-verktyg på oss själva och delar resultatet plus en konkret checklista.
Sveriges legaltech-marknad har sex etablerade aktörer plus nya: Legora, Lexnova, Juno, JP Infonet, VQ Legal, LexLegal.ai och LexCodex. Vi går igenom vad som skiljer dem åt — pris, jurisdiktion, AI-arkitektur, lock-in — och ger en beslutsguide för vilken plattform som passar olika typer av byråer och team.